-

sanningen jag mår långt ifrån bra & har inte gjort det på ett bra tag. dehär månaderna har varit de bästa & värsta i mitt liv. men nu känns det inte ens värt det längre. jag har helt enkelt slösat bort flera månader av mitt liv, på vad? de är just det, ingenting. fyfan. kärlek gör en blind. man lever som i en bubbla, där ingenting annat spelar någon roll än just den personen du är kär i. du tänker på honom/henne hela tiden. ni skriver med varandra & träffas. ditt liv "rullar på bra". men efter detdär.. när ni slutar skriva & träffas.. det är hemsk. det värsta är nog att du fortfarade tänker på personen hela tiden. det spelar ingen roll vart du är, vilka du är med, vad du gör - personen försvinner aldrig ur dina tankar. jag vet inte ens varför jag går ut längre.. kanske för att slippa vara ensam, slippa alla tårar.. men så fort jag blir ensam, så kommer tårarna fallandes ner för kinden. jag kan inte göra nånting åt det.

fyfan för killar, känslor & kärlek. vill aldrig, aldrig, aldrig dit igen. jag hatar dethär.

2013-01-17 @ 04:49:00 Permalink

Kommentarer

Trackback