"Kom fram nu! Olle har redan slagit!"
klickade runt på lite bloggar & hamnade på en intressant blogg om feminism (kommer dock inte ihåg vad den hette..) läste iallafall ett par inlägg, men stannade upp när jag läste detta:
”KOM FRAM NU! Olle har redan slagit! Det är Elinas tur nu, hon slår inte så långt, kom fram ni där bak!”
Vi är sex år och klassen spelar brännboll. En lång pappa har mer auktoritet i spelet än fröken och leder utelaget. På en millisekund reagerar han när Elina närmar sig brännbollsträt. Hon vill prova det runda och lyfter det med glädje i blicken.
Sedan vänder hon sig mot planen och ser pappans menande blick och tappar trät nästan automatiskt. Han säger lite tyst ”du kanske ska prova det platta först”, vilket hon gör, för hon är sex år och en vuxen människas ord är lag. Hon missar med det platta brännbollsträt, mycket på grund av besvikelse, och hoppet i hennes ögon slocknar.
Olle fick uppmuntran av pappan när det var hans tur. Lyckan spred sig via hans armar till bollen som flög iväg. Elinas nådde inte längre än någon meter. Den slocknade minen. Det bortflugna leendet.
Det är kvinnligt att tappa sitt självförtroende i händerna på en man som tar för givet att pojken alltid kommer att göra bättre ifrån sig. Det är kvinnligt att vara fast i en könsroll där man alltid är svagast och underst på listan. Det är kvinnligt att bli förtryckt.”
det här var då EXAKT vad som hände mig i 6års.. alla såg mig som dendär lilla tjejen som inte klarade av nånting, men egentligen var jag ganska stark med tanke på att jag tränade flera gånger i veckan. iallafall, jag reagade mest för att avsändaren använt sig av mitt namn. det är lite skrämmande att avsändaren antingen var någon i min dåvarande klass, att inlägget handlade om mig & en annan person reagerat lika starkt på händelsen samt valt att skriva om den nu, 13år senare..
..eller så handlar det inte alls om mig, men det är ju nästan ännu mer skrämmande, att det finns flera som upplevt EXAKT samma sak & att det faktiskt anses vara normalt beteende. det är rätt sjukt, att vuxna människor & män, framförallt pappor betéer sig så. ska inte de vara en förebild för sitt/sina barn?
”KOM FRAM NU! Olle har redan slagit! Det är Elinas tur nu, hon slår inte så långt, kom fram ni där bak!”
Vi är sex år och klassen spelar brännboll. En lång pappa har mer auktoritet i spelet än fröken och leder utelaget. På en millisekund reagerar han när Elina närmar sig brännbollsträt. Hon vill prova det runda och lyfter det med glädje i blicken.
Sedan vänder hon sig mot planen och ser pappans menande blick och tappar trät nästan automatiskt. Han säger lite tyst ”du kanske ska prova det platta först”, vilket hon gör, för hon är sex år och en vuxen människas ord är lag. Hon missar med det platta brännbollsträt, mycket på grund av besvikelse, och hoppet i hennes ögon slocknar.
Olle fick uppmuntran av pappan när det var hans tur. Lyckan spred sig via hans armar till bollen som flög iväg. Elinas nådde inte längre än någon meter. Den slocknade minen. Det bortflugna leendet.
Det är kvinnligt att tappa sitt självförtroende i händerna på en man som tar för givet att pojken alltid kommer att göra bättre ifrån sig. Det är kvinnligt att vara fast i en könsroll där man alltid är svagast och underst på listan. Det är kvinnligt att bli förtryckt.”
det här var då EXAKT vad som hände mig i 6års.. alla såg mig som dendär lilla tjejen som inte klarade av nånting, men egentligen var jag ganska stark med tanke på att jag tränade flera gånger i veckan. iallafall, jag reagade mest för att avsändaren använt sig av mitt namn. det är lite skrämmande att avsändaren antingen var någon i min dåvarande klass, att inlägget handlade om mig & en annan person reagerat lika starkt på händelsen samt valt att skriva om den nu, 13år senare..
..eller så handlar det inte alls om mig, men det är ju nästan ännu mer skrämmande, att det finns flera som upplevt EXAKT samma sak & att det faktiskt anses vara normalt beteende. det är rätt sjukt, att vuxna människor & män, framförallt pappor betéer sig så. ska inte de vara en förebild för sitt/sina barn?
Kommentarer
Trackback
